Då vi sitter och äter frukost säger Håkan:
"Var är mina jaktsaker?"(såsom kläder keps och dylikt)
Ja säger jag dom är väll i din rygga som du brukar ha
"Jaha var är ryggan då`"
Nu hör det ju till saken att vi renoverat både hall och sovrum
och därav har saker flyttats omkring en del...
Vet inte säger jag...
"Men stövlarna då?"
Ja säger jag dom lär vara i källaren
Sagt och gjort...färden går ner i källaren..
Mycket riktigt stövlar hittas!

Upp igen...
Jakten på ryggan inleds...
Letandet går i garderober,skåp,i alla vrår,
lådor,kartonger med saker som ska ner i källaren.
Kolla där uppe säger jag och pekar på ett högt skåp..
Huruvida han gör det eller inte är
i den stunden osagt men jag fortsätter på mitt håll..

TILL SLUT hittas den!Under en säng?????
PHU!

So far so good

Men säger Håkan "Var är min jaktkeps?"
Jisses!
Letandet börjar igen...då vi redan letat efter ryggan känns det liiiite
hopplöst då den borde dykt upp då!
"Nääääää den är borta säger Håkan...jag får köpa ny"

Nu är ju jag en person som ALDRIG ger upp ett letande...nästan!
Jag tar resolut en stol och kollar i det höga skåpet som jag
sa till om tidigare...
Mycket riktigt...DÄR är den..
Tittade du aldrig här frågar jag?
Jo men då var det ryggan jag letade!
Jaha???
Och då ser man inte en keps...
Är ögonen då bara inställd på att se en rygga????

NU låter det som Håkan är en väldigt handfallen man men icke!
bara då man ska leta saker...
Där är karlar och barn likadana...
Ligger det inte framför ögonen direkt så finns det inte!