Ja så är det
samvetet in!
Det som säger att jag är självisk och dum som vill ha några dagar extra barnledigt!
Ja jag vet!
Jag är den sista personen som behöver känna så...
Men det gör jag..
Klart det känns då Vickan säger hon vill vara här en vecka till men ibland
måste jag känna lite hur jag själv mår..OCH han är en superbra pappa
trots att inte han och jag alltid drar jämt.Barnen har han aldrig misskött.
Sedan att det blir slitningar mellan han och Vickan är ganska naturligt då hon är i en
"tuff" ålder...
Vi har våra duster hon och jag med men jag har kanske lite lättare att ta dom!
Men tänker samtidigt på hur jobbig tiden var på Ryggis med allt nytt SAMT att barnen
då var här i tre veckor av fyra..Thobias tvåochenhalv.
Känner jag måste få hämta mej...
Det var tuffa dagar att vara borta från 07-17 och sedan ha allt kvar hemma också med allt vad
det innebar....
Sedan är det så att det drar igång för mej nu i januari med nya saker,spännande sådana
men det kommer bli tufft också med den omställningen så jag behöver
faktiskt dom här dagarna...
Nu är det skitlätt för andra och tycka och tänka.Men "dom andra"
vet inte hur min höst varit och hur jag mått då så dom kan faktiskt dra åt helvete...
Men! Vi kommer inte ifrån det! Jag SAKNAR dom redan!
Vilken mysig blogg.
Hur är det med dig? Kraaam
Nar jag nyss akte ivag pa skidsemester i 4 dagar hade jag hela tiden daligt samvete for att jag INTE saknade Robin...!!! (det var saaa skont att faktiskt fa vila lite). Jag tror mammor alltid kommer ha daligt samvete, det hor nog liksom till.
Så är det för oss alla föräldrar, eller de flesta i alla fall. Men som du skriver, det är viktigt med en pappa också.
/P
Nej Ann,det är klart att man vill att barnen ska vara hos sig jämt, men det är så att man ska vara två, det är ju lite mycket annars. Jag tycker det är bra att du skickar i väg dom, alla behöver det i slutändan bergis. Jag är så glad att du iallafall har en fungerande pappa till dom, även om DOM inte vill just nu. Stå på dig, jag hejar på dig, jag önskar jag hade en fungerande pappa till K och L. Men ICKE. Å va vi alla har olika situationer, heja Ann. KRAAAAAAAM
Det är ju naturligt att du saknar dom...
Men passa på att vila upp dig nu,
och sen är det ju bra att barnens pappa får chans att vara mer med dom och ta vardagen också...
Kram
Hej fina Ann!
Som Jen skriver, alla lever vi i olika situationer.
För mig låter det helt och hållet rätt så som ni gör. Bra för alla. Ni är ju som sagt två föräldrar och ska hjälpas åt så gott det går.
Dåligt samvete, det hör ju till att vara mamma, har jag märkt. ;)
Försök att inte känna så om du kan, för du har inte den minsta anledning till att känna så.
Var rädd om dig.
Kram
Klart man saknar dem, vem skulle inte det. Och samvetet, de nedra samvetet... tänk om det kunde gå och gömma någon gång! jagar bort det med kvasten
Kram på sig!
Ja visst har man dåligt samvete men man kan faktiskt lära sig inse att papporna faktiskt är lika viktiga för de små;)Att man inte är oumbärlig (fast det är ju svårt färstås) Jag har varit i samma situation . Nu tror ju jag att du redan insett det efter att ha läst det du skriver;) Jag skilde mig för 22 år sedan! Oj är det så lång tid? ofattbart! Njut av egen tid så har du mer energi när ni är tillsammans:) Kram
men å jag förstår dej mina barn de stora ja nu har dottern valt att bo här jämt,har bott varannan vecka hos sin pappa i många år å jag kommer aldrig att vänja mej,jag saknar dem såå mycket,
hoppas du får en bra kväll trots det,snart kommer de väl till dej igen!
kram
Klart att man saknar sina barn...ganska direkt då dom är borta.Men du behöver vara lite Ann också, hämta krafter (borde kanske tagit mina egna ord till mig själv också). Skit i dom som säger annat.
Kramar
Timrå vann, eller?
Visst kan det kännas tomt, men passa på att slappa o ha det skönt vardagen kommer alltid tillbaka!
Sedan blir det att se matchen i natt!
Grattis inget dåligt samvete och det finns ju telefoner om man vill snabbtrösta lite mitt i längtan.
Passa på och njut vila upp dig och ha egen tid. Gör sånt du aldrig hinner med annars.
Kram
