Det fruktade telefonsamtalet..
Har nämnt att dagen igår var en av mina värsta dagar.Utan överdrift!
Det började med att min sons fröken ringde runt tolv och sa min
son hade fått ett bandyklubbslag rätt i pannan och slagit ett litet
hål samt fått en stor bula och han ville hem.
Till saken hör att han går i skola 8 km härifrån och jag har ingen bil hemma
på dagtid. Fick efter mycket om och men tag i hans farfar som kunde hämta.
I samma veva som sonen kommer hem (naturligtvis jättelessen) ringer min hemtelefon
ser innan jag svarar att det är min mamma.
När jag svarar säger hon "ta det alldeles lugnt nu" .Hör redan då på hennes
röst att det är något allvarligt.
"Dom har hittat pappa medvetslös och okontaktbar på Timrå säger hon"För er som
inte vet är Timrå det samhälle vi bor i.
Då hade dom ringt till min mamma från Akuthjärtavdelningen på sjukhuset och berättat
att någon (vem vet vi inte) hade hittat honom utanför spelbutiken liggandes på marken
okontaktbar ,larmat ambulans som var snabbt på plats. På plats hade personer innan
ambulansen kom på börjat hjärt och lungräddning.
Han var medvetslös ända in till sjukhuset där han efter ett tag kvicknade till så pass
att han kunde säga mammas namn och till slut telefonnummer.Det konstiga är att
mobil,nycklar hem,glasögon och plånbok är spårlöst försvunnet.Ingen verkar veta
vad som egentligen hänt från han gick hemifrån mamma ca 10.30 och framtill att ambulansen anlände
ca 11.00.Det vi vet är att klockan 11.10 var han inne på akuten.
Tillbaka till då mamma ringde.Jag kunde naturligtvis inte bara släppa allt och bara
ge mej iväg då min son först och främst kommit hem med sin skada och jag inte hade
någon som var med honom.
Så mamma ringde min syster somm var ute på sin posttur och hon fick avbryta och
följa med mamma in på sjukhuset.Ringde Håkan som omedelbart for från sitt jobb
(6 mil bort) och kom hem skjutsade in mej och for vidare hem för att ta hand om barnen.
Då jag kommer in är synen min lilla pappa som ligger med slangar överallt,kopplad
till maskiner som hjälper honom med både det ena och det andra.
Min mamma och syster är där. Jag hann bara vara där ca 3 minuter innan sköterskor kommer in
och säger vi måste gå ut därifrån för att vänta då dom måste flytta pappa tilll Intensiven för dom
har hittat något på ena lungan som måste åtgärdas.
Paniken man kände då går inte att beskriva.
Sagt och gjort vi blir visad till ett anhörigsrum i väntan på att få veta.
Efter vad som kändes som en evighet (ca 45 minuter) kommer en sköterska och
säger att pappas ena lunga har kollapsat och att dom satt ett dränage för att försöka
fylla den med luft igen.Vi får gå in till honom två och två.
Väl inne hos honom är han märkbart förvirrad och har NOLL minne från dagen. Han minns
inte han gått hemifrån.Och inte alls vad som hänt.Han vet bara att han vaknat till liv inne
på akutmottagningen.
Läget är alltså nu att hans lunga har kollapsat av någon anledning.Kan ha blivit om han halkat
och ramlat.Eller att den var i så pass dåligt skick att den helt enkelt bara lagt av då han gick
och det i sej gjort han blivit medvetslös. Eller så har han blivit nedslagen(då alla värdesaker
är spårlöst borta).
Har nyss pratat med Intensiven som säger läget är stabilt men han minns inget. Det kan bero på en hjärnskakning men för att utesluta annat så ska en skiktröntgen på hjärnan göras under dagen.
I går kväll försökte jag få tag i ambulanskillarna(tjejerna) som hämtade honom men det hade varit avlösning.
Fick prata med en man på SOS som säger vi inte har rätt att få veta vem som larmade och var han hittades???
Låter sanslöst vansinnigt! Jag har fått ett telenummer till en chef på SOS som jag ska kontakta runt åtta tiden
för vi måste ju få veta.
Vi har alltså ingen aning om var han hämtades,vem som larmade, var hans saker är och hur det gått till.
Det var min dag igår ..
fyfan vad jobbigt och tragiskt, men tur att din far överlevde det hela.
och hoppas inte det var rån.
Hur mår han nu? hoppas det kommer att blir bättre.
Jag kan förstå vilken panik känsla då jag har varit med om liknande och det går som sagt inte att beskriva den känslan. :/
Ja det tycker jag ni ska göra, SOS alarm har ju sin tystnadsplikt. hoppas det löser sig.
Vilken dag!!!!! Men samtidigt vilken tur att det blev så pass bra som det blev!
Jag hoppas att allt ordnar sig med både pappa och sonen!
Ha det bra!
Usch vilken dag! Hoppas din dag idag blir bättre!
Hej, enligt lag, nej inte över telefon.
Så vitt jag känner till.
Ja, åk till SOS alarm och legitimera dig annars :)
Japp hoppas det, a förare vill jag också utbilda mig till :(
tror du nämnde det innan :9
vad roligt :)
Hahaha nej det är inte lätt att komma ihåg allting vettu :)
okej förstår, ja dom kan vara luriga dom jävlarna :|
Det var mycket tråkigt att höra,jag hoppas att verkligen att det går bra både för pappa, mamma, sonen och dig, hälsa till alla.
Tack! ja jag ska hälsa...Hoppas också det fixar sej. Otäckt var det...
svar: nej då sa jag absolut testa :)
fy vilken dag.. :/ hoppas verkligen ni får tag på grejerna och att allt bli bra!
USCH jag bara ryser, hela kroppen-så fruktansvärt! Är han återställd?
